Hittade en filmer på min älskade Jell-O som jag inte kommer ihåg att jag sparat på datorn. Tråkigt nog är den första ganska mörk och inte blev den bättre när jag la upp den på youtube, i den andra var jag smart nog att tända lampan. När han stannar upp framför mig och studsar med frambenen var så typiskt honom, det gör så fruktansvärt ont att se det samtidigt som man inte vill glömma och glädjs över att ha kvar små klipp av vår tid tillsammans.